En militär omgivning ökar läkarens kunnande

Atmosfären på Försvarsmakten intresserade medicinalkapten Jaakko Lepomäki redan under militiden. Han gick också Reservofficersskolan och arbetade sedan som sommarfänrik med utbildningsuppgifter. Studievalet blev ändå medicin.

Videon finns endast på finska.

Efter några år på en hälsocentral slöts cirkeln som läkare. Lepomäki sökte tjänst som chefsläkare och har nu arbetet några år i tjänst vid Försvarsmakten på Centret för Militärmedicin på hälsostationen i Parolannummi.

Från vårdarbete till planering av undantagsförhållanden

Till chefsläkarens uppgifter på hälsostationen hör att leda hälsostationen, ta emot patienter, planera vårdarbetet samt att öva i terrängen. Hälften utgörs av administrativt arbete och patientarbetets andel är cirka 40 procent. Lepomäki deltar i planeringen för undantagsförhållanden, fredstida skyddsverksamhet på repetitionsövningar och arbetar också som utbildare.

Enligt Lepomäki avviker hälsostationen något från ett genomsnittligt läkarställe. Läkaren bör förstå militäromgivningen där man på arbetstid till exempel får delta på militärparader och edgångsfester. Han medger att soldatgemenskapen kan väcka funderingar hos läkarsökande.

– Det kan vara oklart om man vill ha ”specialkrigare” eller ”specialiserade brödpräster” som läkare. Det som man ändå vill ha är pålitliga och slitstarka medarbetare som uppskattar att man hinner i tid till dagis för att hämta barnen, försäkrar Lepomäki.

Som en läkare som specialiserar sig i allmänmedicin upplever Lepomäki att han har mycket hjälp av sin tidigare arbetserfarenhet på en hälsocentral. I sitt nuvarande jobb på garnisonen kan patienterna också ha besvärliga sjukdomar och också epidemiologin är central.

– Det här arbetet lär ändå handgripligen ut de krav som man inte kan lära sig i det civila.

Betydelsen av patientundersökning framhävs

Någon kan också fundera på om läkarens yrkeskunskap dör ut i soldatgemenskapen. Lepomäki har en klar åsikt om saken.

– Tvärtom, eftersom betydelsen av undersökningar framhävs på hälsostationen. När man gör omsorgsfulla undersökningar kan man komma fram till en diagnos utan utrustning. Samtidigt ökar yrkesstoltheten: jag kan det här och kan också ge instruktioner.

Han berömmer också vårdresurserna. Beväringarna kan till exempel ha problem med den psykiska hälsan, men samtidigt vara motiverade att slutföra tjänstgöringen. På garnisonen kommer man snabbt till läkare.

– Vid behov kan jag kontrollera dem varje vecka då olika responser på medicin och annat snabbt kan observeras. Resurserna är så bra att vården verkligen fungerar och resultatet av arbetet är märkbart inom en rimlig tidtabell.

Lepomäki ser beväringstjänsten som en samhällslektion särskilt för den manliga befolkningen. De lär sig att lita på hälsovården, anlita företagshälsovården och förstår, att man ska få vara sjuk och att det finns tillgång till tjänster för mentalvården. Hälsoförutsättningarna blir på detta sätt bättre redan i ung ålder.

– Oförglömliga stunder är när en ung man går ut genom dörren och tackar för hur bra han har fått hjälp med sitt eget problem och på sätt och vis lite starkare vingar för den unga vuxendomen.

Som läkare ser Lepomäki särskilda fördelar med jobbet vid Försvarsmakten såsom kortare arbetstider och längre semestrar i jämförelse med den offentliga sektorn. Lepomäki öser också beröm över det fantastiska arbetsgänget.

– Vi har en initiativ- och handlingskraftig personal med en inre glöd för arbetet. När man kommer till jobbet har man arbetskompisar. Man får hjälp om man ber om det. Saker och ting ordnar sig och lunchsällskap finns. Jag får också själv utveckla saker och också utvecklas som chef.